Rese- och turistbranschen är en av de starkast växande ekonomiska sektorerna i världen och UNWTO spår att det internationella resandet kommer att fortsätta öka. I de senaste prognoserna uppskattas antalet resor vara uppe i 1,5 miljarder år 2020 och antalet internationella resor vara närmare 3 miljarder i mitten av seklet. För att gemensamt möta tillväxten och för att underlätta för dagens och framtidens resenärer behövs samarbeten på en global nivå.

Tillsammans kommer branscherna att fokusera på åtgärder för att motverka nya och befintliga hinder som ligger i vägen för luftfartens och turismens tillväxt. Fokus på hållbarhet och på att bidra till det globala välståndet är självklart i centrum för samarbetet.

Ett viktigt initiativ för att lyfta den viktiga mobiliteten. Fler människor måste få tillgång till den.

Otroligt fina bilder!

Betala för vad du väger är deras slogan, så här står det på hemsidan:
Samoa Air are keeping airfares fair, by charging our passengers only for what they weigh. You are the master of your Air’fair’, you decide how much (or little) your ticket will cost. No more exorbitant excess baggage fees, or being charged for baggage you may not carry. Your weight plus your baggage items, is what you pay for. Simple.

Why not, bränslepriset är kopplat till vikten och är ca 40% av kostnaden för flighten (tror det gäller även mindre plan). Även om det är så “politiskt okorrekt” som man kan tänka sig så är det kul.

Valspråk: Samoa is founded on God
Nytt valspråk: Samoa is founded on LCHF

Ett bra exempel är industrins övergång till e-biljetter 2008. Som en följd av detta förenklades försäljningsprocessen och biljettköpen via flygbolagens hemsidor ökade markant. Detta skapade även ett mervärde för kunderna som nu fick en enklare och mer flexibel flygupplevelse. Nu när vi till och med kan få våra boardingpass genom mobiltelefonen ges även möjligheten att ha en direkt dialog med flygbolagen. Information om förseningar, bagageutlämning och flighter i allmänhet direkt i telefonen underlättar för servicepersonal men även för passagerarna som hela tiden har den senaste informationen direkt i fickan. Men de enorma möjligheterna som finns att hämta genom tillgängligheten som ges av mobiltelefoner, har hindrats av stränga regler kring radioutrustning ombord på flygplanen.

Vissa flygbolag har trots detta redan börjat erbjuda uppkoppling ombord. Norwegian var tidigt ute, SAS har börjat och Boeing som just nu levererar ett av världens mest tekniskt avancerade passagerarflygplan vill vara i framkant även när det gäller att erbjuda trådlösa nätverk ombord. Med nio ton potatis har företaget utfört grundliga tester för att förbättra täckningen och uppkopplingshastigheterna inuti kabinen. Boeing hävdar att detta har reducerat testtiderna avsevärt då man har kunnat simulera passagerarna med hjälp av potatisen och även undvikit säkerhetsrisker som uppkommer med riktiga testpassagerare.

Även om testmetoderna kanske verkar underliga, är den slutgiltiga produkten ett stort steg i rätt riktning. Den senaste utvecklingen kommer att främja teknologins roll som drivande faktor när det gäller att hitta nya tjänster och produkter att erbjuda kunderna ombord. Även det amerikanska telekommunikationsverket FCC har insett att efterfrågan på trådlöst internet ombord är stort. De har godkänt flera nya satellitsändare och mottagare som placeras på flygplanen. Detta underlättar avsevärt processen för de amerikanska flygbolagen som ansöker om tillstånd hos FAA om att få installera trådlösa nätverk ombord. Detta medför i sin tur tydligare riktlinjer för internetuppkopplingar på flygplan i USA och genom de amerikanska myndigheternas stora inflytande på flygindustrin, även för Europa och Sverige.

Hela flygindustrin bygger på globala standarder och fortsätter att vara en drivande faktor. IT-innovationen inom flygindustrin måste också bygga på globala standarder, för att minska kostnaderna för flygbolagen och för att öka tillgängligheten för kunderna. E-biljetterna var bara början på en rad innovativa idéer och när IATA i oktober beslutade om en ny standard för distribution av flygbolagens produkter kanske snart hela flygindustrin inser att IT har en avgörande roll i framtiden. Inte bara för att minimera kostnader för flygbolagen utan framförallt för att maximera upplevelsen för de 3 miljarder passagerarna som flyger varje år.

Däremot är det tydligt att landets regering riktar in sig på en tydlig tillväxtagenda. Kinesiska politiker har beslutat om omfattande offentliga investeringar som syftar till att främja ekonomisk utveckling. Bland annat har omfattande resurser lagts på att utöka landets högre utbildning och forskning. Dessutom sker omfattande investeringar i transportinfrastruktur.

Inte minst utvecklas idag flyginfrastrukturen snabbt i Kina. Tidningen The Economist rapporterade i mitten av 2012 att motsvarande ca två tusen miljarder kronor för att lägga grunden för en stark flygnäring. Hela två tredjedelar av de nya flygplatser som är under konstruktion runtom världen byggs just i Kina.

Det är svårt att förutspå utvecklingen i Kina. Onekligen finns omfattande strukturella problem i landet, som ännu inte helt öppnats upp för marknadsekonomi och missgynnas av statlig inblandning i ekonomin. Risken är uppenbar för att centralplanerade beslut om investeringar visar sig leda fel.

Samtidigt är det intressant att politikerna satsar på just att rusta upp högskolorna och förbättra infrastrukturen, inte minst för flygnäringen. Detta är nämligen den form av offentliga utgifter som tenderar att leda till positiva externaliteter, det vill säga skapa goda förutsättningar för resten av samhällsekonomin.

Kinas framtid ligger inte enbart i att stå för billig produktion. Landets näringsliv är på väg att utvecklas mot högre effektivitet och större innovationskraft. Samhällsinvesteringar som bättre utbildning och utökade kommunikationer läggar, tillsammans med i övrigt gott företagsklimat, grunden för en sådan utveckling.

Visst kan det vara möjligt att kinesiska politiker i sin centralplanering investerar för mycket i infrastrukturen. Men det är ändå intressant att jämföra situationen med den i Sverige, där politikerna duckar från ansvaret att investera i flyginfrastrukturen trots de uppenbara fördelarna för samhällsekonomin.

Läs mer: The Economist (2012). ”Aviation in China: Soaring ambition – Big plans to dominate the skies of the 21st century”, 2012-05-12.

Eftersom Indien är ett stort land med varierande klimat och kultur färdas många ännu idag inom landet under sin ledighet. Men i takt med att alltfler indier får råd, utbildar sig och blir nyfikna på omvärlden så ökar de internationella strömmarna. Exempelvis har antalet indiska resenärer till Australien ökat med hela 260 procent mellan 2000 och 2011.

Myndigheten Tourism Australia bedömer att de indiska turisterna idag omsätter motsvarande runt 6 miljarder kronor i Australien år 2011. Om den pågående trenden fortsätter kan denna siffra förväntas stiga till drygt 10 miljarder kronor år 2020. Men om Australien förbättrar sin attraktionskraft för indiska resenärer kan det bli möjligt att locka hela 300 000 indiska turister, som omsätter uppemot nära 16 miljarder kronor årligen i landet. I sammanhanget kan noteras att detta motsvarar mindre än en procent av samtliga indiska resenärer år 2020. Totalt förväntas nämligen 50 miljoner indier resa utomlands år 2020. En relevant fråga är hur många av dessa personer som kommer att lockas till Sverige.

Av förklarliga skäl är just flyget det transportslag som används för att resa från Indien till Sverige. En flaskhals som begränsar inflödet av resenärer från Indien är därför möjligheten att snabbt och smidigt resa till svenska orter via flyget. Idag har vi en flyginfrastruktur som är byggd för nuvarande passagerartrafik, från framförallt andra västländer. Men är den tillräckligt väl utbyggd för att möta framtida efterfrågan bland potentiella besökare till Sverige? Och har svenska politiker tillräckligt vision för att inse att turister från varma länder som Indien inte alltid kommer att välja andra varma länder att resa till, utan kan attraheras av att besöka också Sverige?

Givet att svenskar länge betraktat Indien som exotiskt är det inte helt orimligt att anta att vissa indier kan ha samma bild av Sverige. Kom ihåg: det räcker med att locka över en liten andel av de framtida indiska besökarna för att påtagligt bidra till nya arbetstillfällen och en växande samhällsekonomi runtom Sverige.

Läs mer
Tourism Australia (2012). ”2020 Summary of Tourism Australia´s India Strategy Plan”.

Många studier har dragit slutsatsen att destinationer som lockar besökare har unika förutsättningar, möjligheter och hinder. Men vad har resmål som lockar många turister och andra resenärer gemensamt med varandra? Under senare år har ny forskning lyckats ta ett helhetsgrepp om denna fråga [1]. Baserat på en undersökning bland forskare och experter som arbetar med turism har forskaren Geoffrey Crouch exempelvis identifierat olika faktorer som gör olika platser lockande för resenärer. Resultaten pekar på att faktorer som klimat, kultur, speciella evenemang och underhållning är avgörande för att en plats ska kunna locka till sig besöksnäring. Samtidigt är det också viktigt att orten via kommunikationer länkas till en internationell marknad [2].

Crouch identifierar i sin studie de faktorer som gör det möjligt för en plats som har grundförutsättningarna att locka besökare att faktiskt också lyckas med det. Dit hör en politisk vilja att utveckla besöksnäringen, företagsamhet och gästvänlighet. Tre andra faktorer som lyfts fram är de resurser som finns på plats, infrastruktur och tillgänglighet – tre svar som relaterar till transportinfrastrukturens utbyggnad. Med tanke på att majoriteten av internationella turister färdas med just flyget finns således goda skäl att rikta blickarna på offentliga investeringar i flyginfrastrukturen.

Inte bara forskningen, utan också sunt förnuft, säger oss att bra infrastruktur främjar smidiga kommunikationer. Vi vet att resmål runtom världen tävlar om att locka fler besökare, samt att besökarna tenderar att färdas just via flyget. I sammanhanget är det inte så märkligt att samhällsinvesteringar i flyginfrastruktur kan spela en viktig roll för framväxten av nya arbetstillfällen i orter och regioner. Det är också, som Svenskt Flyg ofta framhåller, synd att politikerna i Sverige nästan helt bortser ifrån behovet av offentliga investeringar i flyginfrastrukturen. Trots allt har politiker begränsad makt att förbättra klimatet eller kulturen på en ort, eller ens medborgarnas kultur av gästvänlighet. Vad de däremot kan förbättra är företagsklimatet, där infrastrukturen spelar en avgörande roll.

Källor:
Tillväxtanalys (2012). ”Destinationsutveckling – Turismens betydelse för regional och nationell tillväxt”.
Crouch, G. (2011). “Destination Competitiveness: An Analysis of Determinant Attributes”, Journal of Travel Research, 50;1:27–45.

De som vill minimera sin miljöpåverkan kan välja att kompensera sina resor genom att köpa utsläppsrätter. Men intressant nog är turism också annars ett relativt klimatvänligt sätt att spendera julklappspengarna på. UNWTO, FN-organet som ansvarar för turism, beräknade för några år sedan att turismen stod för ca 5 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Knappt hälften av dessa utsläpp kom från flyget. Resten kom från andra turismrelaterade aktiviteter som bilfärder, hotellboende och köp av olika tjänster. Då ska man komma ihåg att flyget och den relaterade turismsektorn står för ca 9 procent av den globala ekonomin och för lika stor andel av de jobbmöjligheter som finns runtom världen.

Nästan dubbelt så många jobb, och dubbelt så mycket ekonomisk aktivitet, skapas alltså i turismen för varje given mängd av utsläpp. Turismens totala utsläpp förväntas öka, i takt med att allt mer av jobbskapandet och tillväxten sker inom turism. Men om julklappspengarna går åt att köpa prylar resulterar det alltså ofta i mer utsläpp än om de går åt att köpa turistresor.

Ibland innebär turismen att påfrestningar skapas på den lokala miljön. Men i takt med att vi alltmer intresserar oss för naturupplevelser kan turismen också vara en starkt miljöbevarande faktor. I slutet av oktober i år hölls en stor konferens om turism i de afrikanska nationalparkerna. Taleb Rifai, generalsekreterare för UNWTO, sade i öppningsanförandet att ”många av de 50 miljoner internationella turister som varje år besöker Afrika drivs av kontinentens ojämförbara djurliv och natur. Dessa turister spenderar pengar i den lokala ekonomin, bidrar till arbetstillfällen och skapar incitament för bevarande av naturen, därmed gör de turismen till en kraftfull motor för hållbar utveckling.” Så visst kan en resa vara en relativt miljövänlig julklapp. Den kan dessutom bli riktigt miljövänlig för den som klimatkompenserar och genom miljöturism uppmuntrar bevarandet av lokala miljöer.

källor:
UNWTO (2012). “Sustainable tourism central to the future of Africa’s Parks”, pressmeddelande 2012-10-19.
World Tourism Organization och United Nations Environment Programme (2008). “Climate Change and Tourism – Responding to Global Challenges”.
World Travel & Tourism Council (2012). “Travel & Tourism – Economic Impact 2012″.

Se konferensen här